Vid årets andra berättarkväll i Knutmassomuséet i Kvarnen i Gimo var temat vallonernas invandring till Sverige. Det var ordföranden i Sällskapet Vallonättlingar Anders Herou som visade bilder och berättade engagerande om vallonernas förflyttning till Sverige och vallonbruken i Östergötland, Södermanland, Uppland och Bergslagen inför en fullsatt lokal.

   Invandringen på 1600-talet omfattade cirka 1000 yrkesverksamma personer. Med medföljande familjer var det omkring 3000 stycken. Mest kända var Louis de Geer och Welam de Besche. Louis´bror Matthias de Geer var en av de som värvade yrkeskunniga till Sverige. Vallonerna var mest kända för kunskaper inom järnhanteringen, men de skötte också lantbruk och skogsbruk på de orter de bosatte sig på. Vid den tiden behövde Sverige tillverka vapen, gjuta kanoner och kyrkklockor och då kom vallonernas kunskaper väl till pass. Bland den tidens yrkesbeteckningar kan nämnas smältmästare och masmästare.

  Vallonerna ordnade också med viss social verksamhet. Man hade till exempel skolundervisning före det att den infördes allmänt i Sverige. Även en viss form av pension, så kallad gratial, förekom.

   Till att börja med gifte sig vallonerna enbart med andra valloner. Så småningom skedde dock en viss uppblandning. I de uppländska bruken, bl. a. Österby, Gimo, Lövsta och Strömsberg har funnits och finns fortfarande många vallonättlingar med namn som exempelvis Anjou, Gille, Tillman och Pousette.

   Sällskapet vallonättlingar, som bildades 1938 och har sitt säte i Solna, driver olika projekt med anknytning till vallonernas invandring. Man har bl. a. tagit fram en DVD-skiva med person- och släktuppgifter för vallonättlingar, deras familjer och närmaste släktingar i Sverige.

  Skivan innehåller nästan 100 000 personer. För närvarande arbetar man med att dokumentera och översätta ett 75-tal kontrakt som skrevs med vallonerna.  Sällskapet Vallonättlingars verksamhet finns beskriven på sällskapets hemsida www.vallon.se.

   Det finns också mycket skrivet om valloner i litteraturen. Ett exempel på detta är Karl Kilboms bok Vallonerna.

Per Månsson visade naturbilder         

Kvällen inleddes med att Per Månsson från Ekeby visade mycket vackra naturfotografier. Per, som har fotograferingen som hobby, ägnar mycket av sin fritid åt att vistas ute i naturen och vänta på att rätt tillfälle för en bra bild skall dyka upp. Tålamod är hemligheten med att få en bra bild, menade Per, som rör sig i Gimo och Ekebyområdet med viss utsträckning till Uppsala och Fyrisån.

Björn Carlsson underhöll med bildspel med sång

Björn har utformat ett bildspel som grundar sig på bilder från hans fotoalbum. Som en extra krydda kombineras bilderna med en sångtext som Björn framför när bilderna rullar. Han har naturligtvis skrivit texten själv till lämplig musik och detta var ett mycket uppskattat inslag när det framfördes under berättarkvällen.

Nore Larsson hedrades för sin berömda bild

Bilden av masugnen vid Lilldammen som Nore Larsson tog 1947 har blivit omslagsbild för Gimo hembygdsförening. Nore berättade i samband med berättarkvällen om hur han som nyförlovad passerade Lilldammen och tog den bild som skulle komma att bli så väl använd. Han hade också med sig kameran som var delaktig i sammanhanget. Den har Nore skänkt till Gimo hembygdsförening. Ett av kvällens lotterier hade en snyggt inramad tavla med Nores bild som första pris.

                                               Yngve Vällstrand