Genomförda:

           Röjning längs med Vallon-stigen,"änkebyggnaden " av medlemmar i RSMH Valllonerna

Den 12 och 13 Oktober var det dags för Öppet Hus i Knutmassomuseet.

Då Östhammars Kommun i samband med Coompanion gör ett seriöst försök att få liv i lokalerna

har det skett en hel del förändringar som det var dags att visa för allmänheten under 2 dagar.

Man har knutit upp ett antal nya hantverkare som tillsammans med dom gamla erbjöds ett stort utbud av varor till försäljning.

Av dom gamla trotjänarna kunde man se Björn Nilsson hålla på med sin “luffarslöjd” samt Tage Robertsson vara på plats båda dagarna.

Årets Knutmassovinnare Algatsgänget hade ställt upp sitt Lok Tomaståget på plats utanför museet.

Järnutställningen är flyttad till andra våningen, Pettson och Findus hade kommit ner från museet till sin lilla by av olika hus.

Där maskerna finns på våning 4 ser man den största förändringen.

På ett mycket smakfullt sätt så har man placerat om samt bytt ut ett antal masker till detta tillfälle.

Det finns möjlighet att prova en del masker och på sikt kunna fotografera sig i någon som ett minne från museet.

Vi har fått ett förråd så nu kan man alltid visa årets vinnare och skifta masker så att det blir ett mer levande.

Personalen hade ordnat så att det bjöds på snittar och Fläderdricka, man kunde även pröva lyckan att gå en tipspromenad.

Hembygdsföreningen hjälpte till med att guida uppe bland maskerna.

Vice Ordf Anders Widen

        Adventstfirande i gamla skolan 2018 

Det började komma lite besökare straxt efter kl 10.00 då vi öppnade, när vi slog igen efter 4 timmar hade det varit nästan ett 40-tal besökare.

Dan Lövström guidade i smedsbostaden och i anliggande rum tittade vi på bilder och fikade samt pratade gamla Gimo-minnen.

Ett lotteri såldes med lyckliga vinnare samt att dagen till ära hade Björn Karlsson sin gitarr i bilen så det blev uppskattad underhållning.

Vice Ordf Anders Widen.

Lindmansloppet på skidor i Gimo – en tradition som lever vidare

Det så kallade Lindmansloppet på skidor i Gimo genomfördes första gången 1976. Deltagarantalet brukar uppgå till omkring 400 tävlande. År 1990 slogs rekord med 701 anmälningar. Vid årets (2017) tävlingar deltog 270 stycken.

Lindmansloppet är uppkallat efter Kristian Lindman (1890-1962) som grundade Gimo IF 1914. Han startade de s k Vinterspelen som kan anses vara en föregångare till Lindmansloppet. 

Lucia på Gimo torg 2015-12-12

_________________________________________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________

Lyckat nationaldagsfirande i Gimo 2015

2015 års nationaldagsfirande i Gimo blev lyckat med stor publik. Vädrets makter var välvilligt inställda och sol och värme infann sig lagom till avmarschen från Hammarruinen till Gamla skolan klockan 18.00.

Arrangerande Gimo hembygdsförenings ordförande Kenneth Olofsson hälsade välkommen och påminde om att Gimo Bruk fyller 400 år i år. Därefter genomfördes ett program med musikunderhållning och nationaldagstal. Ove Marsh och Gert Jansson stod för musiken med hjälp av Sievert Kjellin. Ellen Andersson höll talet. Hon är uppväxt i Gimo men bor nu i Uppsala och studerar till präst. Det serverades också korv med bröd, dricka och kaffe.

Dan Lövström visade smedsbostaden i Gamla skolan där man också kunde köpa hembygdsföreningens böcker och skrifter.

Yngve Vällstrand

Fanbärare Dan Lövström bär svenska flaggan i täten för marschen från Hammaren till Gamla skolan

Foto: Yngve Vällstrand

Kenneth Olofsson hälsar välkommen till Gamla skolan

Foto: Yngve Vällstrand

Fullsatt bakom Gamla skolan

Foto: Yngve Vällstrand

_____________________________________________________________________________________________________________

Hembygdsföreningens vårutflykt 2015.

Hembygdsföreningens vårutflykt 2015.

  En av föreningens traditioner är vårutflykten som Leif Reilander håller i. Det här året är det 24 personer som möter upp vid gamla skolan, dock utan att i förväg veta vad som skall hända.

Det visar sig vara en kort biltur till Hökhuvud och de gamla gruvhålen belägna mellan Hökhuvud och Betlehem som Leif kunde berätta om.

  RAÄ 135 Roddarne gruvor, Betlehem.

  Gruvområdet är 180 x 110 m och består av 7 gruvhål, 3 hästvandringar, varav en söndergrävd.

4 husgrunder, smedjegrunder och en rostgrop. Gruvan anges på kartan 1752. 1747 beskrivs den av malmsökaren Anders Kiempe.

   1763 innehade J R Finlay brytningsrätten på gruvorna vid Betlehem, som här kallas Roddarne Grufor. Gruvan som bearbetats under juni månad var 16 alnar lång, 7 ½ alnar bred och 9 ¾ alnar djup. Men då smedjan och kolhuset hade brunnit upp inställdes verksamheten tills de på nytt var uppförda. Detta beskrivet 1763 av Lars Ekhorn.

  Under ett år i slutet 1700-talet transporterades till Gimo Bruk 71 lass malm från Roddarnegruvan. Från Husbackens lastageplats 32 lass och från Dannemora gruva kom 200 lass järnmalm. 

  1761 beskrivs den norra gruvan att bestå av 15 ½ alnar djup 6 x 5 alnars bredd.

Den södra anges till 14 ½ alnar djup och 10 ¼ alnar bred.

På kartan (1773) vid det nuvarande torpet Betlehem, anges 4 uthus och ett boningshus.

1768 kallades gruvorna för Roddarne gamla gruva. Under 1800 – 1900- talen har flera inmutningar gjorts. Under 1950-talet påträffades även volfram i berget.

Efter ett kort stopp vid Betlehem fortsatte färden till Fornbol vid den norra änden av Gimo damm. Här är i dag en rastplats med ett vindskydd där medlemmarna inmundigar sin matsäck.

Kenneth Olofsson berättade om Fornbol:

  Fornbol är en äldre bosättning där Evert Andersson, kallad Fornbolarn, bodde när han var skeppare på bogserbåten ”Brita” 1924 – 1947. Enligt Axel Näslund var det rätta namnet på båten Vabo.

Everts hustru hette Brita så det är väl därifrån smeknamnet ”Britabåten” kommer.

Fornbol brann ned på 30-talet men bygdes upp igen på andra sidan av vägen. Det revs på 60-talet och delvis på dess grund står nu vindskyddet vi rastar vid.

Det berättas att när branden bröt ut så sprang Evert in i köket där separatorn var fastskruvad i väggen. Stor och stark som han var så slet han loss den från väggen och kom ut ur lågorna. Separatorn var räddad.

Harry Berättade:

  Harry Grehn, vår framstående hembygdsforskare, är gift med Maine. Hennes mormor och morfar bodde vid torpet Fornbol norr om Gimo damm. De hette August och Hilma Johansson, båda födda 1872, och gifte sig 1893-06-02. De kom från Knutby till Fornbol 1892-10-24 där August var skogshuggare.

Litet anmärkningsvärt kan vara att man fått 11 barn och bott på minst 10 olika platser.

  Torpet Fornbol finns med i skäfthammars födelsebok från 1710 då pigan Danielsdotter från Fornbol var dopvittne till ett barn i Dalkarsäng.

Anders Forsberg

____________________________________________________________________________________________________

Öppet hus i Gamla skolan med visning av gamla smedsbostaden och bildspel om hembygden

Lördagen den 29:e november 2014. Kaffeservering, Bildvisning, Bildspel, Lotterier. Information om kommande berättarkvällar. Försäljning av böcker och skrifter om vår hembygd.

  Öppet hus!

Det årliga 1:a adventsfirandet blev en lyckad  tillställning med ett femtiotal besökande.

Bildvisningen i smedsbostaden blev välbesökt och uppskattat där det serverades

kaffe och hembakt bröd.

Kenneth 

_______________________________________________________________________________________________

Lissmosterområdet i Gimo - en oas att besöka

Mellan Idrottsgården och Uddnäsområdet i Gimo finns ett 60.000 kvadratmeter stort  skogsområde som innehåller många kulturhistoriska värden som backstugu- och torplämningar, ladugårdsgrunder, åkertegar, stengärdsgårdar och röjningsrösen. Där finns också stora naturvärden i form av träd, buskar och örter, bland annat ett antal av den mycket sällsynta så kallade busktallen eller kvasttallen. Den praktfullaste av dessa tallar var den så kallade Lissmostertallen med 18 olika stammar som slingrade sig om varandra till en stam med en omkrets på över 5 meter i brösthöjd. Tallkronans diameter var c:a 15 meter. Detta praktexemplar, som nu är helt förruttnat, fick sitt namn efter en Lissmoster, ”gammal gumma”, som bodde i området på 1800-talet, och fornlämningsområdet går nu allmänt under beteckningen Lissmoster-området.

T. v. Lissmostertallen på 1930-talet. T. h. Resterna av tallen på 2010-talet.

  Ingrid Björnstedt från Huddinge, före detta Gimobo, har dokumenterat Lissmostertallen i en skrift, Naturens Nycker. Den har varit till god hjälp för att få förståelse för de sällsynta tallarna och deras bevarande. År 2004 började Gimo hembygdsförening arbetet med att göra Lissmosterområdet tillgängligt för allmänheten. Markägaren Öst-

hammars kommun har gallrat skogen, en stig har anlagts genom området, en parkeringsplats har ställts i ordning och informationstavlor har satts upp. Tack vare lokala sponsorer och många frivilliga krafter i hembygdsföreningen blev området klart för invigning den 25 juni 2009.

Invigning av Lissmoster- området 2009. Margareta Widén- Berggren talar under överinseende av Evald Eriksson och Kenneth Olofsson

Uppsnyggning av Lissmosterområdet

Under årens lopp har området växt igen med sly och dylikt. De sällsynta tallarna behöver mycket ljus för att trivas. Det är därför nödvändigt med en ordentlig uppsnyggning av området. Gimo hembygdsförening har nu en överenskommelse med Östhammars kommun om att påbörja arbetet.

Vid sex tillfällen har föreningen nu (april 2015) arbetat med att ta bort mycket sly och en del träd som knäckts av vinterns snö. Riset har eldats upp och korv har grillats. Många har hjälpt till i detta arbete och det behövs ytterligare hjälp i framtiden. I planerna ingår också att placera ut bänkar i området.

De drivande krafterna i arbetet med uppsnyggningen har varit Anders Widén, Kenneth Olofsson, Hasse Eriksson, Leif Reilander, Harry Grehn, Bertil Johansson, Dan Lövström, Lars Eklund och Lars-Erik Brundin.

Yngve Vällstrand