Meg Bark

 

Meg Barck gästade årets sista berättarkväll på Kvarnen i Gimo. Hon berättade om hur hon och maken Wille drev Gimo Herrgårdspensionat i många år.

Wille startade upp 1946 och Meg fick ansvaret för köket 1959. Förutom kurser och konferenser hade de också många privata gäster. Kungen och drottningen kom till exempel på ett oanmält besök 1977. Makarna Barck avvecklade verksamheten 1985 då de bosatte sig i Stockholm. Wille avled 2005 men Meg hade många minnen kvar från Gimo som hom på ett fängslande sätt delgav publiken.

Gimo Herrgårdspensionat - en för många okänd del av Gimos historia.

 

Vid årets sista berättarkväll på Kvarnen i Gimo fick publiken höra om och se bilder på verksamheten vid Gimo Herrgårdspensionat under åren 1946-1985. Det var återigen fullsatt när Meg Barck berättade om händelser och spännande gäster på pensionatet.

 

Det var Megs blivande make Wille Barck som drog igång verksamheten i mitten på 1940-talet. Då fick Wille och hans kompanjon Charlie Barkland hyra pensionatsbyggnaderna, som fram till dess hade varit barnhem för finska krigsbarn, av Korsnäs. Megs pappa, den kände filmregissören och sedermera filmprofessorn Gösta Werner, ville ha lugn och ro med sitt skrivande och kom i kontakt med Gimo. Han tillbringade helger och semestrar tillsammans med sin familj på pensionatet och på så sätt kom Meg som ung flicka att tillbringa en del av sin tid i Gimo.

 

Sedan dröjde det fram till 1959 innan det sa ”klick” och Wille och jag blev ett par, berättade Meg. Vid den tiden drev Wille pensionatet ensam eftersom kompanjonskapet med Barkland hade upphört ganska snart efter starten 1945/46. Då Meg nu skulle arbeta tillsammans med Willy utbildade hon sig på Hasselbackens restaurangskola i Stockholm innan hon fick ansvaret för köket på pensionatet.

 

Wille hade också en gedigen utbildning innan han kom till Gimo. Han var född i Stockholm och hade arbetat på Hamburger Börs, Grand Hotell och Operakällaren.

 

Civilförsvaret var bland de första stora kunderna. De förlade sin skola till Gimo under 1950-talet. I början på 1960-talet kom så konferensverksamheten igång på allvar i Sverige och Wille och Meg fick många nya kunder. Riksskatteverket, Sandvik, Pharmacia, L. M. Ericsson, IFL och SAS var exempel på verk och företag som genomförde kurser och konferenser på herrgårdspensionatet.

 

Men det kom även många privatpersoner till pensionatet. Även så kallade kändisar kom på besök och Meg visade några exempel ur gästboken där man kunde läsa att bland andra prins Bertil, prinsessan Christina, Bo Setterlind, Hasse Ekman, Korsnäsgårdens TV-gäng och storlöparen Dan Waern varit på besök. En annan rolig sak var att Povel Ramel firade sin 60-årsdag på pensionatet. Då var det en trivsam stämning när Povel klinkade kända låtar på pianot, berättade Meg.

 

Kungen och drottningen på överraskande besök.

 

När Carl XVI Gustaf kom på eriksgata till Uppland 1974 intogs lunch på herrgårdspensionatet. Detta gjorde tydligen intryck på kungen för 1977 kom kungen och drottningen på ett helt oanmält besök till pensionatet för att få något att äta. Då blev det stressigt, kom Meg ihåg. Wille påpekade då försynt för kungen om möjligheten att använda telefonen. Det gjorde hovet några år senare när ett sällskap med kungen i spetsen återigen dök upp för att äta på pensionatet.

 

En viktig del av lyckade kurser och konferenser är välsmakande mat. Megs kök var vida känt för den goda maten. Vi använde mycket grädde och smör och vi fiskade kräftor i Gimodammen, berättade Meg.

 

När Wille uppnådde pensionsåldern 1985 avvecklade paret Barck verksamheten i Gimo och bosatte sig i Stockholm. Wille avled 2005 men jag har fortfarande många vänner kvar från tiden i Gimo, avslutade Meg sitt fängslande föredrag.

 

Hur var då Gimobornas förhållande till pensionatet? Ett fåtal fick naturligtvis arbete på ”Panget” och hade en god inblick i verksamheten. På 1950-talet var Gimoborna välkomna i samband med Knutmasso, men i övrigt var pensionatets verksamhet till stor del okänd för lokalbefolkningen. Meg lyckades dock levandegöra pensionatets historia på ett mycket intressant sätt och Gimoborna har nu fått ytterligare ett värdefullt kapitel att lägga till historieskrivningen. Hon passade också på att, vid ett besök i Gimo 2009, donera unika fotografier och andra dokument till Knutmassomuséet. Det var också Megs pappa Gösta Werner som såg till att Knutmasso blev riksbekant. Han hade kontakter inom filmen och ordnade så att SF-journalen filmade Knutmasso i Gimo på 1950-talet.

 

Yngve Vällstrand

 

Berättarkafé i Knutmassomuséet 2010-03-24.

Meg Barck - Livet på Gimo Herrgårdspensionat.

 

Musik: Allsång "Gimo i mitt hjärta" under ledning av Björn Carlsson.

 

Ordförande i Hembygdsföreningen: Kenneth Olofsson 0173 - 411 66

Stöd föreningens arbete genom medlemsskap