Bernt Karlsson

2011-02-9

Bernt Karlsson Järnvägsknuten Gimo

 

Bernt Karlsson är livligt engagerad i Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar och ingår i redaktionen för tidningen Roslagsexpressen. Han är också ordförande i Upplands Idrottshistoriska Förening och i sitt arbete på Uppsala Turistbyrå är han väl hemmastadd med företeelser och miljöer i Uppland.

Bakgrund

Bernt, ursprungligen från Almunge, berättade att han hade besökt Gimo många gånger och han hade bland annat bevistat Gimospelen i friidrott elva gånger. 1971 sommarjobbade han på Upsala Nya Tidning och skrev om Linda Hedmarks höjdhopp på Gimospelen. Hon hoppade högre än någon annan svenska hoppat och det blev en artikel i tidningen. En annan gång spelade en Roslagskombination fotboll mot Ljusne AIK i samband med Gimospelen. Då hade Gimospelarna fått förstärkning av Almungespelarna Per-Erik Lundin (målvakt) och centerforwarden Baltzar Ahlström. Han besökte också knutmasso utklädd till racerföraren Joakim Bonnier.

Bernt var med i IOGT-scouterna i Almunge och umgicks en del med motsvarande Gimo-scouter. På så sätt lärde han känna många Gimo-ungdomer. Vid ett tillfälle ordnade Bengt Wallerstig med övernattning på hårt golv i Folkmora väster om Gimo. Han var också på läger i Norge tillsammans med Gimo-ungdomar och lärde då känna bland andra Hans Helén och Lars Wikfeldt.

 

Första normalspåret

Det första normalspåret i Sverige togs i drift 1856 norr om Örebro. Uppsala fick järnväg först 1866 då spåret från Stockholm blev klart. 1875 blev järnvägen Uppsala-Gävle med sidospår till Örbyhus färdigbyggd.

 

Järnvägen Dannemora - Hargshamn

På 1870-talet ökade behovet av transporter av malm från Dannemora och Ramhälls gruvor. Hargshamn befanns vara lämplig som utskeppningshamn eftersom mycket malm gick på export till bland annat England. På så sätt kom Gimo att ligga mitt emellan Dannemora och Hargshamn och blev en station när järnvägen byggdes i mitten på 1870-talet. När Faringe-Gimo Järnväg invigdes 1921 blev Gimo en äkta järnvägsknut (d.v.s. hade järnväg åt tre håll).

Banan Dannemora – Hargshamn byggdes smalspårig, som innebar en spårbredd på 891 mm. Från början var Gimo en av två stationer på sträckan. Den andra var Harg, medan Österby inte hade station från början. Det var omkring 200 personer som byggde järnvägen. De inkvarterades i allmänhet hos privatfamiljer medan de arbetade med bygget. 1878 invigdes sträckan Dannemora – Hargshamn inklusive sidospåret till Ramhäll via knutpunkten Knaby.

 

Planerade men ej genomförda projekt

Det har funnits många järnvägsprojekt i Uppland som inte blivit genomförda. Ett par exempel på detta är sträckningarna Stockholm – Bergshamra – Kapellskär och Uppsala – Gimo – Östhammar/Öregrund. Att de inte påbörjades kunde bero på konkurrenssituationen mellan de olika projekten och att omvärlden förändrades under den långa planeringstiden. Det blev helt enkelt inte lönsamt.

 

Vällenbanan och Faringebanan

Järnvägen visade sig vara en viktig transportled mellan bruken. På 1910-talet blev behovet stort av att kunna transportera timmer, träkol och ved från skogarna öster om Gimo och från området runt sjön Vällen. Banan Risinge – Norrvällen (Fagervik) öppnades 1914 och invigdes officiellt 1917. Det skedde dock inga persontransporter på den banan. Dock kom Risinge att bli en äkta järnvägsknut.

Behovet av person- och godstransporter mot Uppsala och Stockholm ökade också. 1921 invigdes Faringe – Gimo Järnväg. Nu kunde man åka från Gimo till Stockholm på tre timmar.

 

Banvaktsstugor med färgstarka banvakter

Det första stationshuset i Gimo byggdes 1878. Utefter sträckan Dannemora - Hargshamn växte ett antal banvaktsstugor upp. De fungerade som tjänstebostad åt de banvakter som bland annat skulle besiktiga spåren efter varje tågpassering.

Andes Petter Andersson hette en rallare som var med och byggde järnvägen till Hargshamn. När den var klar blev han banvakt 1877 vid Brosjön mellan Gimo och Harg. När han dog 1909 tog hans son Lennart över banvaktssysslan. En annan son Sigfrid blev banvakt på sträckan Risinge – Fagervik. Han flyttade in i den nybyggda banvaktsstugan vid Risinge 1917. Förutom att han höll banan i gott skick var han full av upptåg, historier och skrönor. En annan färgstark banvakt var Rune Seger som bodde i stugan vid Norrmon väster om Gimo vid spåret mot Lövstabruk.

Trafikchefen Richnau

Den administrativa förvaltningen av sträckan Dannemora – Hargshamn sköttes från Dannemora, men när också Faringe – Gimo Järnväg kom att ingå administrativt flyttades förvaltningen med trafikchefen Ernst Richnau till Gimo och den så kallade ”Vita villan” bakom Kvarnen.

Treskensspår till Gimo och utbyggnad till Hallstavik

1961 breddade man banan från Dannemora till Gimo. Det blev ett så kallat treskensspår. Fortsättningen mot Hargshamn utgjordes dock fortfarande av smalspår. Men 1971 blev det normalspår även till Hargshamn och 1977 invigdes den nybyggda sträckan på 17 kilometer mellan Hargshamn och Hallstavik.

 

Lågkonjuktur för tågtrafiken

I början på 1950-talet blev det lågkonjuktur för järnvägstrafiken. Förutom Faringe – Gimo revs även banorna till Norrvällen, Lövstabruk och Ramhäll upp. Men i och med den planerade malmbrytningen i Dannemora har banan Dannemora – Hargshamn börjat rustas upp för att kunna ta emot framtida planerade malmtransporter.

 

Museiföreningen Stockholm - Roslagens Järnvägar

Bernt avslutade med att berätta om föreningen, som bedriver reguljär tågtrafik under sommaren med gamla ånglok, diesellok och gamla vagnar på sträckan Uppsala-Faringe under namnet Uppsala – Länna Järnväg. Stationshuset i Faringe, som brann ner 1982, är nu helt återuppbyggt och skall invigas till sommaren 2011. Det innebär att Faringe kan bli ett lämpligt utflyktsmål i framtiden. En tågresa i kanske 2:a eller 3:e klass med hårda bänkar kan lämpligen kombineras med ett besök i Uppsala och Thuns affär i Faringe. Man kan till och med hyra ett eget tåg eller en egen vagn om så önskas.

 

Yngve Vällstrand.

Alla bilder på denna sida: Anders Forsberg

 

Ordförande i Hembygdsföreningen: Kenneth Olofsson 0173 - 411 66

Stöd föreningens arbete genom medlemsskap