Joppe

Berättarkafé i Knutmassomuséet 2009-03-04

 

Reportage!

 

Börje "Joppe" Jansson: Ung i Gimo på 1940-talet.

 

Musik: Gert Jansson, Björn Karlsson och Sören Wahlström

 

Årets fjärde och sista berättarkväll på Kvarnen i Gimo fyllde åter lokalen till sista plats. Arrangörerna Gimo hembygdsförening och Knutmassoföreningen kunde konstatera att tillströmningen av publik var så stor att portarna måste stängas långt före programmets början. Dagens huvudperson var Gimoprofilen Börje ”Joppe” Jansson, född 1930, som berättade och visade bilder om sin uppväxt i Gimo på 1940-talet.

 

Uppväxt med gammaldags sexualundervisning

 

Efter det att Björn Carlsson, Gert Jansson och Sören Wahlström värmt upp publiken med välkända låtar och allsång började Börje sin berättelse. Mina föräldrar hette Enar och Hagar och de påstod att jag hade hämtats på Tempo i Uppsala, när jag frågade var jag kom ifrån, berättade Börje. Det var den tidens sexualundervisning. Mitt smeknamn ”Joppe” fick jag efter en sångbok som hette ”- Lill-Joppes julnatt”, som en av grannpojkarna hade fått. Jag satt ofta på trappen och läste i boken när folk passerade förbi. Titta, där sitter Lill-Joppe och läser, började man tilltala mig. Så småningom blev det bara Joppe. De första skolåren tillbringades i Gimo folkskola. Vår klass var den första som välkände Erhard Wikfeldt hade som nybliven lärare. Eftersom det var krigstider blev lärarna inkallade ibland. En gång hade vi skogsförvaltare Rambergs fru som vikarie. Det gick bra det också. Den högkyrklige kyrkoherden i Hökhuvud Isaksson hade sexualundervisning. Min fru och jag gick ut i skogen och var borta en timme. Efter nio månader kom det ett barn, berättade han. Vad de hade för sig i skogen framgick inte av kyrkoherdens berättelse. Man började också med skolmåltider. Det ställdes in bänkar och bord i en skolsal som fick bli matsal, minns Börje. Vi var också på skolresa till Gotland, där vi cyklade omkring några dagar. På skolloven arbetade jag med att kratta borggården vid Högerns Medborgarskola i Gimo. På den tiden var det handkrattning som gällde.

 

1940-talets Gimo – en ort med många småindustrier och servicenäringar

 

På 1940-talet var Gimo en ort med många småindustrier och servicenäringar, påpekade Börje. Det fanns exempelvis fyra livsmedelsaffärer i Gimo med omnejd, två kaféer, ett mejeri, ett bryggeri och två banker bland mycket annat. Ville man åka taxi fanns det tre taxistationer att välja på.

 

Livet på Brukshandeln

 

När Börje slutade skolan 1944 fick han arbete som springpojke på Brukshandeln. Det var ett tufft jobb. Man fick cykla långt med handelsvaror, ibland upp till Gademan i Risinge, minns Börje. Jag avancerade dock ganska snabbt till knodd i samma affär. Min pappa Enar hade varit privatchaufför åt den tidigare brukshandelschefen Gunnar Forsmark. Nu var det Valdemar Lindholm som var direktör. Det var roligt att vara knodd, men arbetet med ransoneringskorten under kriget var besvärligt, minns Börje. Bland de originella kunderna fanns bland andra ”Kalle P:s Clara” och ”Brockbolarn” som odlade jordgubbar i skogen bortom Vattmyran.

 

1940-talets blomstrande föreningsliv i Gimo

 

Under 1940-talet fanns det flera mycket aktiva föreningar i Gimo, bland andra Idrottsföreningen, SSU och IOGT. Börje var ordförande i SSU i tre år 1945-1948. Årets budget klarades med arrangemanget av den årliga nyårsdansen i Gimo Folkets Hus. Man genomförde också en hel del utbildningar. Rektorn vid Medborgarskolan Birger Ekstedt var en av lärarna. IOGT var också mycket aktiva under ledning av den välkände folkskolläraren Evert Mattsson som också arrangerade många uppskattade föreläsningar i Gimo i Föreläsningsföreningens regi. Sista-april-revyerna i IOGT:s regi var också mycket populära. Bröderna Willner och Willard Jansson skrev roliga revytexter. Börje var också med i det fotbollslag för juniorer som vann DM för Uppland 1946. Vi slog Sirius med 3-1 hemma i Gimo. Sirius var så säkra på att vinna så man hade inte ens tagit med medaljerna till Gimo, berättade Börje. I laget ingick bland andra Gustav Eriksson, Tor Kassman , bröderna Jean och Kåre Lövström och målvakten Åke Lindström.

 

Nöjen i Gimo – eldfest, revyer, musik, bio och livet runt järnvägsstationen

 

Börje var också med och bildade Gimo Simsällskap. Till en början höll man till i bokhållarhagen bortom Uddnäs. Så småningom iordningställdes Simbadet i Gimo med tiometerstrampolinen. Ordförande och drivande kraft var Lars Sjögren. Bröderna Willard och Willner Jansson och Elsy Reilander var mycket duktiga simhoppare. Med Österbybruk som förebild arrangerades den årliga Eldfesten med stor publik. Börje ingick också i den så kallade ”Gimopatrullen” som turnerade i distriktet och underhöll med sång och musik. Bland medlemmarna fanns den välkände dragspelaren Lill-Bength. Karmans orkester var Gimos stolthet och spelade ofta på IOGT:s nyårsrevyer. Gimo Hornmusikkår, under ledning av den legendariske ”Musik-Pelle”, och Gimo Manskör under Rolf Sandlunds ledning var andra välkända underhållare från Gimo på 1940-talet, minns Börje. På den tiden kunde man också gå på bio i Gimo Folkets Hus två gånger i veckan. Ibland fick man dock överge sista delen av filmen för att hinna se sista tåget för dagen avgå från Gimo, vilket var viktigare än allt annat som kvällsnöje.

 

Det hände i Gimo på 1940-talet

 

Efter att ha dragit några mindre rumsrena historier avslutade Börje med att berätta om några händelser som etsat sig fast i hans minne. Det gällde bland annat de stora bränderna då både Kolhuset och Linds Snickerifabrik brann. Han kom också ihåg banksprängningarna då både Uppsala Sparbank och Handelsbanken fick besök av dynamitarder. Det var gott om älg i skogarna på den tiden, minns Börje. En gång såg jag 27 älgar på samma gång. Andra höjdpunkter var naturligtvis Knutmassokarnevalen och Gimospelen i friidrott. Jag ansvarade för drickaförsäljningen på Gimospelen och eftersom det var mycket varmt ett år tog läskedryckerna snabbt slut, berättade Börje. ”Mera dricka till Börjes stånd”, ropade speakern Fredrik Moberg i högtalaren.

 

Arbetslivet och återkomsten till Gimo

 

Innan jag lämnade Gimo arbetade jag som skrivare på landsfiskalskontoret. Efter att ha arbetat i många år på HSB:s riksförbund i Stockholm har Börje nu återvänt till Gimo, där han bland annat engagerat sig som ledare för den populära sånggruppen ”PRO-trallarna”. Han är också välkänd som auktionsutropare i olika sammanhang.

 

Berättarkvällarna blir bok

 

Lars Wikfeldt från förlaget LaGun informerade om att de två första årens berättarkvällar nu kommer i bokform. Boken kommer att presenteras i samband med Gimo hembygdsförenings årsmöte den 23 april på Kvarnen i Gimo.

 

Yngve Vällstrand

Programvärdar: Kenneth Karlsson / Kenneth Olofsson

 

 

Ordförande i Hembygdsföreningen: Kenneth Olofsson 0173 - 411 66

Stöd föreningens arbete genom medlemsskap