Stig-Adils Englund

Berättarkafé i Knutmassomuséet 2009-02-18 Musik: Björn, Karin och Gert

Stig-Adils Englund: Händelser och människor från skogen.

Stig Adils Englund, född 1923, tillbringade sin barndom i bland annat Hängnan några kilometer väster om Gimo efter Gubbovägen. Han hade nio syskon och gick i skola i Mortorp. När han hade flyttat till Södra Skäfthammar väcktes musikintresset på allvar. Efter att ha spelat i broder Runes Swinggäng bildade han Stig Adils kvintett som spelade mycket på nationerna i Uppsala. Arbetade som dekoratör på Wolraths i Uppsala innan han började på UNT. Är bosatt i Uppsala och spelar fortfarande till husbehov.

 

När Gimo hembygdsförening och Knutmassoföreningen arrangerade den tredje berättarkvällen för året på Kvarnen i Gimo var det återigen fullt i lokalen. Kvällens berättare var Stig Adils Englund, född 1923, som tillbringade sin barndom i bland annat skogshuggarbostället Hängnan, några kilometer väster om Gimo. Adils började med att berätta att det var fjärde gången han besökte Kvarnen i Gimo. Första gången följde han med pappa Hjalmar för att mala säd för drygt 70 år sedan.

 

Barndom i Hängnan och granne med ”Bumsarn” i Mortorp

Adils växte upp tillsammans med många syskon. Pappa Hjalmar spelade gitarr, fiol och dragspel . Ett par av mina systrar var med i Frälsningsarmens Hornmusikkår i Haberga utanför Alunda. Vi syskon cyklade från hemmet till Haberga för att delta i möten. På annandag jul fick man en gottpåse. Det var märkvärdigt. När det var möte på Klockarbacken i Hökhuvud kunde man till och med få en halv rågkaka med prickig korv och en läskedryck. Det var man inte van vid hemifrån, minns Adils. När vi var små fick vi gå genom skogen från hemmet i Hängnan till Mortorps skola. Då var vi rädda för det var gott om älg i skogarna på den tiden. Pappa Hjalmar var skogskörare åt Gimo-Österbybruks AB och fick arbeta hårt för att försörja den stora familjen med 9 barn. När familjen bodde i Mortorp , en annan by väster om Gimo, bodde vi två familjer i samma hus, berättade Adils. Grannfamiljens August Pettersson, med smeknamnet ”Bumsarn”, var ett riktigt original. Han införde Du-reformen långt innan Bror Rexed började med den och han var känd för sina mycket dråpliga kommentarer i olika sammanhang. August var också vallningsexpert åt sin son Ingvar som var en mycket duktig löpare och skidåkare. Specialvallan bestod av nedsmälta grammofonskivor. När August fick frågan vad han hade vallat med svarade han blixtsnabbt: Foxtrot.

 

Sivert Englund med flera

 

Adils bror Sivert engagerade sig mycket i orientering och skidåkning i Gimo. Efter den aktiva tiden blev han en framstående ledare och har gjort stora insatser för idrotten i Gimo, inte minst som eldsjäl vid genomförandet av de rikskända Gimospelen i friidrott. Det var förresten Sivert som fick mig att aldrig börja röka, berättade Adils. Då blir du tungbröstad och kommer inte att orka någonting, sa Sivert.

Ett par andra som gjort intryck på mig är Eva Spångberg och Kalle Storm, menade Adils. Klasskamraten Eva var mycket tillbakadragen i skolan men blev sedermera en framstående diakon med konstnärliga anlag. Kalle spelade dragspel och var en liten favorit.

 

Tonåren i Södra Skäfthammar – fotboll och musikintresse

 

När jag var i tonåren hade vi flyttat till Södra Skäfthammar strax söder om Gimo. Där hade vi ett fotbollslag som spelade mot andra lag i och runt Gimo. Vi spelade bland annat mot järnvägsvillornas lag. Karl-Axel Kjellberg hette en av spelarna i laget. Han blev en duktig skidåkare med en syreupptagningsförmåga i klass med Sixten Jernbergs. Att Karl-Axel inte kunde åka lika fort som Sixten hade han svårt att förstå. I Södra Skäfthammar väcktes musikintresset på allvar. Där fanns det en dansbana i närheten i Knutsbol. Vi ungar smög oss dit och lyssnade och blev helt fascinerade av att höra de smäktande tonerna, minns Adils. Som ung grabb arbetade jag med bland annat skogsplantering och fick ihop lite pengar. Då kunde jag köpa min första gitarr. Så småningom inhandlades också klarinett och saxofon. Min bror Rune spelade dragspel. Jag lärde mig spela efter Frälsningsarmens sångbok. Det fungerade bra.

 

Musikkarriären

 

I början på 1940-talet började jag som blåsare i broder Runes Swinggäng där också bror Gösta och Bertil Enström ingick. Så småningom ingick också Lars Enroth, Lars Törnblom och Rune Eklund. 1948 – 1964 hade jag Stig Adils kvintett tillsammans med några Uppsalamusiker. Vi spelade mycket på nationerna i Uppsala. Därefter ingick jag i olika musikkonstellationer. Jag spelar fortfarande lite till husbehov, berättade Adils.

 

Kvällens överraskning – musiknostalgi med Stig-Adils och Lill-Bength

 

Kvällen avslutades med en överraskning. Adils hade tagit med sig sin saxofon och gamle musikkompisen sedan 60 år Lill-Bength från Östhammar. Tillsammans spelade de ett par godingar så smäktande att det kom en och annan tår i publiken.

 

Yngve Vällstrand

 

Ordförande i Hembygdsföreningen: Kenneth Olofsson 0173 - 411 66

Stöd föreningens arbete genom medlemsskap