Hökhuvud

Källor:

Det medeltida sverige, Tiundaland. Samt Det medeltida sverige, Norra roden.

Olands härad omfattar under medeltiden och 1500-talet: Alunda, Morkala, Skäfthammars, Stavby och Tuna socknar samt de delar av Ekeby och Hökhuvuds socknar som ligger väster om Olandsån.

1413 omfattar Olands härad 40 gärder om tillsammans 160 bönder samt 25 stadgebönder.

1441 omnämns en Karl Knutsson fogde över häradet.

1457 och 1465 förlänas Olands härad och Östhammars län till ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna).

Hökhuvud socken omnämn första gången 1310.

Under 1400-talets början ersattes en äldre träkyrka av den nuvarande gråstenskyrkan.

Kyrkby saknas. Kyrkan är byggd på prästgårdens ägor, som på 1700-talet delvis är samfällda med avgärdahemmanet Lilla Väddikas.

Detta och kartbilden talar för att prästgården är utbruten ur Väddika by.

 

Ur Sven Lannergård´s bok Hökhuvud, bygd och människor:

Det världsliga frälset fick sin tidigaste utgestaltning genom "Alsnö stadga" under tiden efter 1250. Härigenom befriades alla män, även almoge, som tjänade till häst eller utgjorde rusttjänst från kunglig uppbörd.

Jorden som dessa män innehade, blev skattefri - frälsejord. Gården där frälsemannen själv bodde kallades säteri medan underlydande gårdar och jord betecknades som frälsehemman.

Hökhuvuds bro.

Lannergård skriver: Med hänsyn till dess läge vid landsväg, som sedan gammalt utgjort den led, som förbundit skjutsställen och gästgivaregårdarna i Lysta i Hökhuvud och Norrskedika, Marka och Sund ha anspråken på denna bro varit högt stälda och brofrågan ofta aktualiserats. Enligt kartor från 1706 var den gamla bron en smal träbro som löpande behöver underhållas.

1857 byggs stenbron som betecknas som en av Upplands vackraste.

1956 ges tillstånd till att riva den gamla och bygga en ny som bättre svarar mot den ökade trafikmängden. Nu 2015 diskuteras en helt ny dragning av vägen (288) mellan Gimo och Östhammar.

Klicka för att titta på Gimo / Skäfthammar på 1600 - talet.

Klicka för att se hur man söker sig vidare.

Gimo:6a, finns även som A2:182-183 och A3:101. Utmätt c:a 1640 (Rubrik:) Ola<ndz> här<ad>1 Höökhuffwudh sochn.

A Fålkemora cronehemman Frälsehemman ibidem 1 under Ora.

B Östregärdet och wästre gärdet medh tu små wreter som och såeß samme åhr vtsädhe.

C Norgiärdet vtsädhe I alla giärden2 är sandjord.

G Sågequaren till wästre gården. <- I dag: Sågarbo.

H Sqwaltequaren till bådha hemmanen.

Kartor. Här ligger Hökhuvud Sochn i Olandz Härad. Olandsån gränsar åt öst.

1344 "in FrØsakir skiplagh parochia HØkhoftum" säges att för Hökhuvud saknas kyrkby.

I administrativt hänseende var den delad så, att området väster om Olandsån (byarna Borggårde, Folkmora, Hanunda, Lysta, Roddarne, Sandby och Älgmora, vilka tillsammans med Skäfthammars socken utgjorde Sandby åtting) hörde till Olands härad medan den övriga delen räknades till Roden och Frösåkers härad.

Nedan: Hökhuvud socken, 3 sammanslagna kartor: Gimo:6c, Gimo 5b och Gimo 8b. Kuriosa

Klockstapelbygget.

På den översta kartan återges den äldsta klockstapeln alltså från c:a 1640 och Lannergård hänvisar till en karta från 1706 vilka båda ger en antydan om utseendet på den enkla öppna klockstapel, som i äldre tider byggts för upphängning och skydd av kyrkans klockor.

I tidiga sockenstämmoprotokoll i 1700-talets mitt att det börjar bli angeläget att medn en grundligare reparation eller nybyggnad av stapeln.

I början av 1772 stod den nya klockstapeln färdig och var placerad på samma plats som den tidigare.

Platser kunde stavas litet olikt dagens stavning:

Hökhuvud = HØkhouut 1316

Borggårde = Bulgardhi 1316

Folkmora = Falkemore 1490

Gimo = Gimmu 1291

Gunbyle = Gymmaböle 1497

Hanunda = HanahØfdi 1316

Lysta = Lyistadum 1291

Pålsmora = Påvals mor 1555

Roddarne = RØdarnum 1316

Skarphärad = Scarpeherade 1312

Skäfthammar = Skieptambri 1291

Vattensta = Wadnastadum 1291

Väddika = Veddeka 1425

Härader Sochnar Byenampn folio

Olandz härad, Höckhufwud socken, Folckemora 183

Notarum explicatio:

( A2:182-183 finns även som A3:101 och Gimo:6a )

A Fålkemora cronohemman 1

Frälseheman ibidem 1/2 under Ora?

B Östergärdet och Wästergärdet, medh 2 små

wreeter som och såes samma åhr uthsäde

C Norregärdet uthsäde I alle gärden är sandjordh.

1 Östergården cronohemanet hafer i byamål 40 aln

Såer i Öster och Wästergärdet med wreter1 I Norregärdet

Ovan A3:101 och nedan Gimo:6b

Folkmora var en del av Hökhuvud 1767. Kartan är 111 cm lång.

Exempel: 1:a sidan av Folkmora No 4 ( 122 – No 42 ) Berör Lilla Wedika, Prestegården, Folkmora och Roddarna.

______________________________________________________________________________________________________________

Beskrivning (Afskrift) av dokumenten här inunder

och jordebok över Gimo Bruk och Säterie med därunder lydandew Säterier, Rå och Rórs, Frälse, Frälse-Skatte, Krono-Skattehemman, Mjól och Såg-Kvarnar, Samt Torp och Lägenheter, belägne uti Upsala och Stockholms Höfdingedömen, Olands, Frösåkers och Närdinghundra Härader, Samt Skefthammars, Ekeby, Alunda och Dannmora, Samt Hökhufuds, Börstils och Bladåkers Socknar, Författad år 1796 af Erik ?

Litteratur:

Det medeltida Sverige, Norra Roden av Göran Dahlbäck, bengt Jansson och Gunnar T. Westin. 1972

Det medeltida Sverige, Uppland av Rune Jansson, Sigurd Rahmqvist och Lars-Olof Skoglund. 1974

Hökhuvud Bygd och Människor, Sven Lannergård. 1956

Vår Hökhuvudresa, Gerda von Friesen. 1948

1600-talets jordbrukslandskap. En introduktion till de äldre geometriska kartorna. Utgiven av Riksarkivet.

 

Mellan åren 1630 - 1655 framställdes cirka 12000 storskaliga kartor, äldre geometriska kartor.

Kartorna saknar motsvarighet i något annat land.

 

Dokument om ägodelning i Hökhuvud mm är tillhandahållet av BillerudKorsnäs AB Gävle.

 

 

Ordförande i Hembygdsföreningen: Kenneth Olofsson 0173 - 411 66

Stöd föreningens arbete genom medlemsskap